Genitiv uttrycker ägande; det vill säga vem eller vad något tillhör.

S-genitiv

Ägande i svenskan uttrycks vanligtvis med hjälp av så kallat s-genitiv, men kan ibland även uttryckas med hjälp av till exempel sammansättningar eller prepositionsfraser. S-genitivformen bildas genom att lägga till ett -s i slutet av egennamn eller substantiv i bestämd form:

Lauras hund är under bordet.

Lärarens nya bil var stor och röd.

Substantivet som följer på genitivformen skrivs alltid i obestämd form. Om detta substantiv föregås av ett adjektiv skrivs adjektivet i bestämd form (markeras med bokstaven a).

familjens stora hus

Marias röda rum

ert fina ställe

Sin, sitt, sina

Pronomen sin, sitt, sina används med tredje person singular (han, hon, hen) och tredje person plural (de) när ägaren är subjektet för samma mening:

Han har inte korrekt kabel för att ladda sin telefon.

Sin, sitt, sina böjer sig efter substantivets genus och nummer, precis som andra possessiva pronomen, t.ex. min, mitt, mina.

Oskar hittade inte sina filer som han precis hade laddad ner.

Observera:

Min granne tar väl hand om sitt barn. (grannes barn)

Min granne tar väl hand om hennes barn. (någon annans barn)