I franskan finns det tre huvudformer: le présent (presens), le passé (förfluten tid), le framtid (framtid). Detta avsnitt tÀcker anvÀndningar och formationer av de mest anvÀnda tidsformerna.
Le présent (presens)
I franskan anvÀnds le présent in the indicative mood för att tala om följande:
- Aktuella handlingar eller tillvaro:
Je travaille. Je suis fatigué.
Jag jobbar. Jag Àr trött.
- Vanliga handlingar eller tillstÄnd:
Je travaille aussi le dimanche. Je suis toujours fatigué.
Jag jobbar Àven pÄ söndagar. Jag Àr alltid trött.
- à tgÀrder som Àr pÄ vÀg att hÀnda:
Je travaille demain.
Jag jobbar imorgon.
- Generella sanningar:
Le soleil se lĂšve Ă lâest.
Solen gÄr upp i öster.
Le passé (förfluten tid)
I franskan bestĂ„r le passĂ© i den indikativa stĂ€mningen av 5 tidsformer: l’imparfait (imperfekt), le passĂ© composĂ© (sammansatt förfluten tid), le passĂ© simple (enkel förfluten tid), le passĂ© antĂ©rieur (förfluten perfekt) och le plus-que-parfait (pluskvamperfekt). De viktigaste och mest anvĂ€nda förflutna tiderna Ă€r le passĂ© composĂ© (sammansatt förfluten tid) och l’imparfait (imperfekt).
Le passĂ© composĂ© (sammansatt förfluten tid)Â
De svenska motsvarigheterna till le passĂ© composĂ© (sammansatt förfluten tid), t.ex. jâai visitĂ©, Ă€r bĂ„de preteritum (jag besökte) och perfekt (jag har besökt). Det anvĂ€nds för
- slutförda handlingar:
Jâai visitĂ© le Canada lâĂ©tĂ© dernier.
Jag besökte Kanada förra sommaren.
- upprepade handlingar:
Jâai visitĂ© le Canada 3 fois.
Jag har besökt Kanada 3 gÄnger.
- en rad handlingar:
Jâai visitĂ© le Canada et puis je suis allĂ© aux Ătats Unis.
Jag besökte Kanada och sedan Äkte jag till USA.
Som namnet antyder Ă€r le passĂ© composĂ© en sammansatt verbform, som bestĂ„r av ett hjĂ€lpverb (avoir eller ĂȘtre) som Ă€r böjt i presens och particip av huvudverbet:
Nous avons donné.
Vi gav / har givit.
Il est sorti.
Han gick ut / har gĂ„tt ut.Â
Infinitiv | Ăndelse | Particip | |
---|---|---|---|
-er verb | regarder (titta pÄ) | -é | regardé(e)(s) |
-ir verb | finir (avsluta) | -i | fini(e)(s) |
-re verb | perdre (förlora) | -u | perdu(e)(s) |
Lâimparfait (imperfekt)Â
I franskan anvĂ€nds lâimparfait (imperfekt) för att beskriva ofullstĂ€ndiga handlingar, pĂ„gĂ„ende handlingar och tillvaro i det förflutna. Motsvarigheten i engelskan Ă€r progressivt preteritum (t.ex. It was raining) och ”used to + grundform av huvudverb” (t.ex. I used to be afraid of dogs). Den anvĂ€nds för
- beskrivningar (Ă„lder, kĂ€nslor, hĂ€lsa, tid, vĂ€der…):
Il pleuvait mais elle avait un parapluie.
Det regnade men hon hade ett paraply.
- vanliga handlingar eller tillstÄnd:
Quand jâĂ©tais enfant, je jouais beaucoup aux jeux vidĂ©os.
NĂ€r jag var barn spelade jag mycket tv-spel.
- handlingar eller tillvaro med ospecificerat slut:
Je travaillais trop quand jâĂ©tais plus jeune.
Jag jobbade för mycket nÀr jag var yngre.
- bakgrundsinformation:
JâĂ©tais au bureau.Â
Jag var pÄ kontoret.
För att bilda formen l’imparfait (imperfekt), börja med att identifiera böjningen av ett verb i presens i nous-form, ta bort –ons och lĂ€gg till en lĂ€mplig Ă€ndelse enligt subjektet (t.ex. finir > finissons > finiss– > + ais /ais/ait/ions/iez/aient). Det enda verbet som inte följer denna böjningsregel Ă€r ĂȘtre.
Pronomen | Ăndelse | -er verb | -ir verb | -re verb | ĂȘtre |
---|---|---|---|---|---|
Je/Jâai | -ais | regardais | finissais | prendrais | Ă©tais |
Tu | -ais | regardais | finissais | prendrais | Ă©tais |
Il/Elle | -ait | regardait | finissait | prendrait | Ă©tait |
Nous | -ions | regardions | finissions | prendrions | Ă©tions |
Vous | -iez | regardiez | finissiez | prendriez | Ă©tiez |
Ils/Elles | -aient | regardaient | finissaient | prendraient | Ă©taient |
Le futur  (futurum)
I franskan finns det tvÄ framtida tidsformer: enkelt futurum (futur simple) och futurum exaktum (futur antérieur).
För regelbundna verb bildas enkelt futurum (futur simple) genom att lÀgga till specifika Àndelser (-ai, -as, -a, -ons, -ez, -ont) till verbets infinitivform:
- Je parlerai (Jag ska tala)
- Tu parleras (Du ska tala)
- Il/elle parlera (Han/hon ska tala)
- Nous parlerons (Vi ska tala)
- Vous parlerez (Ni ska tala)
- Ils/elles parleront (De ska tala)
Det finns en annan mycket vanlig sammansatt form som kallas nĂ€ra futurum (le futur proche), som har samma betydelse som ”be going to” pĂ„ engelska. För att bilda nĂ€ra futurum, anvĂ€nd presensformen av aller (gĂ„) och lĂ€gg till huvudverbets infinitiv:
Qu’est-ce que vous allez faire demain?
Vad ska du göra imorgon?