3. Pronomen
Pronomen hänvisar till personer eller saker och används ofta istället för substantiv (vanligtvis i syfte att undvika repetition).
Tabellen nedan inkluderar tyska pronomen i grundform, nominativ, ackusativ och dativ. Kasus beskrivs i mer detalj i kapitel 2.
Nominativ | Ackusativ | Dativ |
ich | mich | mir |
du | dich | dir |
er sie es |
ihn sie es |
ihm |
wir | uns | uns |
ihr | euch | euch |
sie Sie |
sie Sie |
ihnen |
EXEMPEL:
Ich liebe dich.
Jag älskar dig.
Kann ich Ihnen helfen?
Kan jag hjälpa dig med något?
Possessiva pronomen uttrycker ägandeskap. Possessiva pronomen böjs på två olika sätt beroende på var i meningen de står. Om pronomenet är placerat före uppslagsordet (dvs. substantivet det hänvisar till) böjs det på samma sätt som den obestämda artikeln ein i singular och på samma sätt som den bestämda artikeln i plural.
Tabellen nedan demonstrerar detta med hjälp av första person singular (mein) och plural (unser) som exempel:
Maskulinum |
Femininum | Neutrum |
Plural |
|
Nominativ |
mein / unser |
meine / unsere | mein / unser |
meine / unsere |
Ackusativ |
meinen / unseren |
meine / unsere | mein / unser |
meine / unsere |
Dativ |
meinem / unserem |
meiner / unserer | meinem / unserem |
meinen / unseren |
Genitiv |
meines / unseres |
meiner / unserer | meines / unseres |
meiner / unserer |
Om det possessiva pronomenet står för sig själv i en mening böjs det på samma sätt som den bestämda artikeln. Med andra ord följer pronomenet reglerna för substantivet det ersätter när det gäller genus, numerus och kasus.
I dessa fall ändras böjningarna i tabellen ovan lite. Maskulin och neutral nominativ ändras till respektive meiner och meines medan neutral ackusativ ändras till meines.
EXEMPEL:
Ist das dein Computer? – Nein, er ist nicht meiner.
Är det där din dator? Nej, den är inte min.