Italienskan har två oregelbundna verb som fungerar som hjälpverb i sammansatt tempus (t.ex. i perfektum): essere att vara, och avere att ha.
De böjs på följande sätt i presens:
ESSERE |
AVERE |
io sono |
io ho |
tu sei |
tu hai |
lui/lei/Lei è |
lui/lei/Lei ha |
noi siamo |
noi abbiamo |
voi siete |
voi avete |
loro sono |
loro hanno |
Hjälpverbet essere används med flera verb som inte har något objekt.
EXEMPEL:
Siamo andati a casa.
Vi gick hem.
Det används även med reflexiva verb.
EXEMPEL:
Si è pettinata i capelli.
Hon borstade sitt hår.
Hjälpverbet avere används med flera verb som har ett objekt.
EXEMPEL:
Lui ha mangiato una mela.
Han åt ett äpple.
Det kan även kombineras med en del verb som utmärker rörelse och som inte har något objekt.
EXEMPEL:
Ho camminato.
Jag gick.