Vad lingvister kan lära oss om språkinlärning

Det är möjligt att lära sig främmande språk utan att ha en examen i språkvetenskap, men det finns ändå ett par saker som lingvister och språklärare kan lära oss. Vi frågade Jaana, en språkstudent som närmar sig slutet på sina studier, vad hon har lärt sig från sina studier i lingvistik och pedagogik.

– Språkstudenter på universitetet läser bland annat kurser i syntax, fonetik (läran om ljud), semantik (läran om språklig betydelse) och pragmatik (hur sammanhanget bidrar till betydelsen). Utöver allmän lingvistik inkluderar studierna även kurser i kultur, litteratur, språkhistoria och dialekter, säger Jaana.

Dessutom omfattar språkutbildningar vanligtvis grammatik- och vokabulärkurser samt konversationsseminarier med en infödd lärare. Strukturen och innehållet varierar mycket mellan utbildningar och beroende på studentens individuella önskningar – vill hen bli lärare, översättare eller forskare?

– Jag tycker särskilt mycket om fonetik och muntliga språkkurser. Det är svårt att utveckla sina muntliga kunskaper om man bor i ett land där man inte hör språket talas. Å andra sidan läser nästan alla språkstudenter en termin eller ett år utomlands, i ett land där språket man studerar figurerar, förklarar Jaana.

Språkstudentens viktigaste insikter

När man väl förstår hur ett språk är uppbyggt och fungerar är det mycket lättare att lära sig andra språk (i alla fall de som tillhör samma språkfamilj).

– Fastän alla språk är annorlunda har de förvånansvärt mycket gemensamt. Jag kan applicera en del av principerna jag har lärt mig, plocka upp ord som liknar sånt jag redan kan och förstå i alla fall lite av språk jag aldrig ens har studerat, berättar Jaana.

Å andra sidan lär en formell språkutbildning även ut hur olika språk skiljer sig åt och hur detta reflekterar hur människor tänker. Den lokala kulturen och sättet att se på världen lyser ofta igenom språket. Till exempel kan man få en inblick i samhällets hierarkiska strukturer genom att undersöka hur äldre människor tilltalas.

Skillnader i språketikett i olika kulturer blir tydligt vid matbordet när en person ska säga ”nej, tack” till mer mat. Om du sitter vid ett tyskt matbord och din värd erbjuder dig mer mat fastän du är mätt kan du bara säga ”Danke” (tack). Detta ses som ett artigt sätt att säga nej. Vid ett finskt matbord skulle däremot ”Kiitos” (tack) betyda ”Ja, tack, jag tar gärna lite mer”.

Praktiska språkkunskaper

Det finns saker man lär sig först när man har kommit en bit på vägen i sina språkstudier. Detta inkluderar sociala regler kring hur ett språk används i praktiken. När en tysk talar om det förflutna föredrar hen att använda perfektum framför preteritum. Meningen ”Igår åt jag pizza” skulle därmed uttryckas ”Ich habe gestern Pizza gegessen” istället för ”Ich aß gestern Pizza”, trots att det senare alternativet är grammatiskt korrekt det också.

Det finns även en del kulturella språkkonventioner rörande skriftspråk som kan vara unika till en särskild texttyp. Det kan till exempel finnas etablerade sätt att börja och avsluta ett mejl eller ett ansökningsbrev på olika språk. Det kan vara värt att kolla upp dessa saker online innan man börjar skriva ett viktigt brev.

Språklärarens råd: lär dig som ett barn

Barn lär sig språk på ett naturligt sätt: med konkreta metoder som att leka och göra. Barn oroar sig vanligtvis inte för om de gör fel. De experimenterar, applicerar och generaliserar utan rädsla.

– Man kan bara lära sig ett språk om man har modet att använda det, säger Jaana och fortsätter:
– Som tur var tar man bättre till vara på de muntliga språkkunskaperna i dagens språkkurser. I Finland undersöker man för nuvarande möjligheten att lägga till en muntlig komponent till examensprovet.